1007 – Johannes Pinter.

Utgiven av Swedish zombie.

Johannes Pinter Àr ett lysande exempel pÄ att varken handling eller text behöver vara komplicerat för att ÀndÄ bli en riktigt, riktigt bra bok. SÄ enkel och utan onödiga krusiduller men med en riktigt tryckande spÀnning. Boken lÀstes med en flyktkÀnsla som genomsyrade hela ens existens, man ville bara bort, ut. FÄ författare lyckas lika bra som Johannes Pinter pÄ att beröra rent fysiskt via ord, jag har varit förfÀrad, Àcklad, förundrad och framför allt trollbunden. Till sist sÄ har jag aldrig varit mer tacksam över min kattallergi.

I 1007 fÄr man följa Anton som Àr en rÀtt ensam individ som mest hÄller sig hemma framför datorn. En kvÀll stöter han pÄ tvÄ frÀmlingar som frÄgar efter vÀgen till gatan dÀr han sjÀlv bor. Han vaknar sedan upp med minnesluckor och kÀnner sig riktigt sjuk, han mÄr illa och solens strÄlar brÀnner otÀckt mot hans hud. Han tar sin tillflykt till badrummet som Àr det enda rummet dÀr han kan stÀnga ute det mesta av solljuset. Han behöver gÄ ut, problemet Àr bara att han bor i Lappland och solen gÄr inte ned Àn pÄ 1007 timmar.

”Nej, du dör inte. Du förĂ€ndras.” ”FörĂ€ndras?” ”Det Ă€r den vĂ€rsta tiden. KĂ€nsligaste. Sen blir det bĂ€ttre.” ”FörĂ€ndras hurdĂ„?” ”Till att inte lĂ€ngre vara mĂ€nniska.”

Betyg: 4 / 5 Äckelfaktor: 5 / 5

Annonser

2 reaktioner pĂ„ ”1007 – Johannes Pinter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka pÄ en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s