DĂ€r fĂ„glarna slutat sjunga – Jenny Quintana.

Utgiven av Sekwa förlag.

DÀr fÄglarna slutat sjunga Àr Jenny Quintanas debutroman vilket jag aldrig hade gissat pÄ med tanke pÄ vilken spÀnnande, vacker och fullÀndad bok det hÀr ÀndÄ Àr. KaraktÀrsutvecklingen Àr lite annorlunda i den hÀr boken dÄ huvudkaraktÀren i första halvan utav boken befinner sig mycket i bakgrunden, hon Àr delaktig och det Àr via hennes tankar och ögon som handlingen utspelas men ÀndÄ Àr det ofta över hennes huvud som konversationerna sker.

NĂ€r Gabriella försvann hade klockan stannat. Tystnaden hade varit som ett uttryck för hennes frĂ„nvaro. En dag, efter att pappa hade gĂ„tt bort och nĂ€r mamma inte var hemma, hade jag tagit en stol, klĂ€ttrat upp och vridit om nyckeln pĂ„ baksidan rejĂ€lt – och nĂ€r den Ă„ter hade börjat ticka hade det kĂ€nts som om min syster och min pappa skulle kunna komma tillbaka. Efter den dagen hade jag dragit upp klockan varje kvĂ€ll. Om jag drog tillrĂ€ckligt hĂ„rt skulle tiden kanske börja gĂ„ baklĂ€nges, och vi skulle kunna börja om igen. Men det gjorde den förstĂ„s inte. Klockan fortsatte att gĂ„ framĂ„t: timme efter timme passerade, timmar av ensamhet och saknad. Timmar utan Gabriella.

Det hÀr Àr bara en utav alla vackra texter i boken. I det hÀr fallet sÄ tycker jag att thrillerfacket Àr lite vÀl brett, sjÀlvklart Àr den spÀnnande och uppfyller thrillerkriterierna, men jag tror Àven att de som lÀser mest romaner skulle kunna komma att Àlska den boken frÀmst pÄ grund av de vackra sprÄket och familjehistorien.

LĂ€nk till boken hos adlibris och bokus.

Betyg: 3 / 5

Annonser

Serandos förbannelse – Nathalie Sjögren.

Utgiven av fantasiförlaget.

Serandos förbannelse Àr en spÀnnande och mörk bok om kÀrlek, förlust och hÀmnd. Vissa delar utav handlingen Àr sÄ vÀlbeskrivna att texten kÀnns som en klump i mellangÀrdet, men bakom all ilska och hÀmndlystan kÀnner man ÀndÄ Serandos avgrundsdjupa sorg. Jag fastnar direkt för Nathalies berÀttarteknik och ser fram emot att lÀsa mer av henne.

Alla visste vem Serando var, men ingen hade sett honom. SÄ lÀnge Evelina kunde minnas hade han bara varit en historia som berÀttades för att skrÀmma barn, men ingen visste hur mycket sanning det lÄg bakom den.

Boken har tidigare publicerats under titeln ”i nattens mörker” men Ă€r nu bearbetat och fullĂ€ndad.

LĂ€nk till boken hos adlibris och bokus.

Bakom vĂ€ggens dörrar – Kristina Suomela Björklund.

Utgiven av Miramir Verlag och Whip media.

Bakom vĂ€ggens dörrar Ă€r en kuslig och spĂ€nnande bladvĂ€ndare fylld med spöken och mystik. Det Ă€r en fristĂ„ende uppföljare till boken Karne – skriet frĂ„n hĂ€xberget, en bok som jag tycker vĂ€ldigt mycket om sĂ„ det var trevligt att Ă„terigen fĂ„ lĂ€sa om förlaget, MĂ€rit och Gustav och vad som hĂ€nde efter Karnes sista punkt. Precis som i Karne sĂ„ Ă€r miljöbeskrivningarna vĂ€ldigt vĂ€larbetade och likasĂ„ karaktĂ€rsutvecklingen. Trots att det i huvudsak Ă€r en spökhistoria sĂ„ innehĂ„ller den Ă€ven en hel del vĂ€rme, gemenskap och kĂ€rlek. Trots att man efter ett tag förstod hur slutet behövde bli sĂ„ var det inte med minskad spĂ€nningsfaktor utan den höll i sig frĂ„n början till slut. Nu hĂ„ller jag tummarna för att vi fĂ„r Ă„terse Tindra, Simon, MĂ€rit och de boende i RĂ„tjĂ€rn.

En fröjd att lÀsa i vÀrmeljusens sken.

Betyg: 4 / 5

Mer om författaren hittar ni hÀr.

LĂ€nk till boken hos adlibris och bokus.

Hemsökt – Michelle Magorian.

Utgiven av Argasso förlag.

Hemsökt Ă€r en snabblĂ€st spökhistoria med lĂ€ttlĂ€st text och illustrationer som lĂ€mpar sig vĂ€l för barn i Ă„ldern 9-12 Ă„r. Handlingen Ă€r spĂ€nnande och flyter pĂ„ bra. En typisk ”lĂ€gereldshistoria” att sluka i en sittning.

Man fÄr följa Hannah som tillsammans med sin familj hyrt en lÀgenhet intill havet över sommaren. Hannah har dock svÄrt att komma till ro i sitt rum, varje natt vaknar hon utav ljuden av knarrande golvplankor eller vÀsande andetag.

Betyg: 3 / 5

The silent companions – Laura Purcell.

Årets lĂ€sning började med den hĂ€r fullpoĂ€ngaren till spökhistoria, en viktoriansk slĂ€ngkyss till hela den gotiska skrĂ€ckgenren.

Böcker med spöken, spökhus och övriga onaturligheter har alltid legat mig varmt om hjĂ€rtat men lĂ„ngt ifrĂ„n alla böcker har den ”perfekta stĂ€mningen”, det har dock The silent companions av Laura Purcell. Det svartkantade sidorna Ă€r fyllda till bredden utav mystiska ljud, mĂ€rkliga hĂ€ndelser, gengĂ„ngare, sorg och ond brĂ„d död i det pampiga huset The Bridge. Boken utspelar sig under tre perioder – 1635, 1865 samt nĂ„gra Ă„r senare pĂ„ ett hospital och de tvĂ„ tidsepokerna vĂ€vs samman otroligt bra utan att det blir rörigt. StĂ€mningen i boken Ă€r allt igenom krypande och författaren lyckas bra med att hĂ„lla lĂ€saren pĂ„ halster boken igenom.

There was something wrong about The Bridge. In London , she had learnt to scoff at her fear as nonsense, but now she was back she could feel it, creeping, slithering. Something dark and insidious, all the way down to the roots of the plants that grew in the garden. It was not just the past, those strange events Sarah spoke of from Anne Bainbridge’s dairy. The very fabric of the building was bad. Elsie could face the match factory where she had suffered as a child, bit this…this place made her nervous. When Mabel was buried, she would take Sarah back to London with her and shut up the house for good.

Betyg: 5 / 5

Mer om författaren hittar ni hÀr.