Nora eller brinn Oslo brinn – Johanna Frid.

Utgiven av Ellerströms förlag.

Viktig och gripande.

I boken så får man följa Johanna och hennes pojkvän Emil. Johanna plågas av såväl sin endometrios som av sin sjukliga svartsjuka över Emils exflickvän Nora, en svartsjuka som kommer att leda till en besatthet av Noras instagramkonto. Till slut så kan hon inte skilja på vad som är Norasmärtan och vad som är endometriosen.

Jag vill så väldigt gärna fullpottigt älska ”Nora eller brinn Oslo brinn” på grund av att den lyfter fram endometrios och de plågor som sjukdomen innebär men Johannas attityd och maniska besatthet blir lite för mycket vilket sänker betyget. Samtidigt så är det något i just Johannas svärta, mensplågor och ångest som griper tag i mig och får mig att vilja förstå henne.

Betyg: 3 / 5

När du läser det här – Mary Adkins.

Utgiven av Lavender lit.

Det jag älskar allra mest med den här boken är att jag får känna alla olika kontraster och eftertanken som den lämnar kvar. Jag blir såväl hänförd som berörd och Mary lyckas få något så vardagligt som ett frisörbesök att bli så vackert och vördnadsfullt att känslorna fullständigt svämmar över.

”När du läser det här” är uppbyggt på konversationer via mail och sms varvat med blogginlägg vilket till en början kändes lite konstigt men det tog inte lång tid att komma in i handlingen och då fullkomligt försvinna in i handlingen. Det är gripande, vackert och ömsint och boken andas såväl komik som romantik samtidigt som minnet av ett ungt livs slutskede pågår i periferin. Mary Adkins berör ämnen som cancer och efterlevande med stor respekt och realism, det är sorgligt men utan att boken som helhet för den skull blir ”mörk” och tungsint.

Betyg: 3.5 / 5

Länk till boken hos Adlibris och Bokus.

Expedition Kanchenjunga – Michelle Paver.

Utgiven av Semic förlag.

Expedition Kanchenjunga är en spännande spökroman som utspelar sig i Himalaya eller närmare bestämt under en bestigning utav berget Kanchenjunga. Spänningen finns där redan från början och allt eftersom så byggs obehaget upp sakta men säkert. Något som jag uppskattar väldigt mycket med Michelle Pavers skrivande är hur hon involverar omgivning och element som en av byggstenarna till den skräckinjagande helheten. Mörkret, kölden, den klaustrofobiska blindheten i ”väggen” av snö och piskande vindar, allt i en förrädisk miljö med glaciärer och stup i fotspåren utav tidigare misslyckade expeditioner, är ju bara det anledning nog till att rysa. Men kasta då in lite gravrösen, knarrande och hasande steg på snön i mörkret utanför tältduken och vinden som bär med sig spår utav röster från förr så har du den perfekta Paverska helheten. Jag njöt från första till sista sidan.

Länk till boken hos adlibris och bokus.

Betyg: 3,5 / 5